Posts Tagged ‘2014’

Det nya året

3 januari, 2015

Tiden har verkligen runnit i väg sedan vi kom hem från huset! Det har varit massa saker som krävt min uppmärksamhet och även fast det har varit otroligt roligt, ska det bli himla skönt att få återgå till mina älskade rutiner igen. Bebisens första julafton gick fint och han fick träffa flera sysslingar och släktingar som alla så gärna ville träffa honom! Till och med tomten kom på besök! Väldans trevligt av honom faktiskt. Dock var det allra roligast att syster äntligen fick chansen att hänga med honom och självklart charmade han henne med sitt urgulliga tandlösa leende.
Lite gnälligt blev det mot slutet då han hade lite svårt att finna ro för att sova, men allt som allt var det jättetrevligt och vi var inte hemma igen förrän 4 på morgonen.

Stiliga pojkar på julaftons morgon

Stiliga pojkar på julaftons morgon


Syster med lilla bullen

Syster med lilla bullen

Nyår gick också strålande. Vi hade i vanlig ordning knytisfest hemma hos oss med goda vänner och även syster med sambo hade tagit sig ner spontant dagen innan! Glädje deluxe! Ludde var supertjusig i sin kostym för minisar och när vi stod ute vid 12-slaget och kikade på raketerna somnade kämpen i pappas famn med sina stora, gröna hörselkåpor på. Resten av festen rullade på och bebisen bara sov helt utslagen. Pixel däremot hade det lite jobbigare då det var några som smällde raketer lite väl nära lägenheten så det small till ordentligt, men även han lugnade ner sig efter 12-slaget när de flesta var klara med sitt smällande.

Är det klädkod på festen så är det!

Är det klädkod på festen så är det!

 

Skyddad bebis

Skyddad bebis

Men ja, vilket år vi haft! När jag först tänker tillbaka så är den spontana tanken att blä, fy så trist det var att vara gravid. Men sedan tänker jag på resultatet och vår underbara bebis och graviditeten hamnar i glömskan.

Ludde och Henrik på BB

Ludde och Henrik på BB

Jag menar, vi började året med Hannas babyshower tätt följt av att Matheo föddes!

Fina gravida Hanna och blöjtårtan

Fina gravida Hanna och blöjtårtan

Sedan var vi i Berlin med vänner och några månader senare i Amsterdam med mina kollegor.

Berliiiiiiin!

Ca 9 veckor gravid i Berlin!

 

Ca 20 veckor gravid i vackra Amsterdam

Ca 20 veckor gravid i vackra Amsterdam

Ett dop för Elliot har vi också hunnit med men även en 30årsfest för Rebecka i Trollhättan och en för Karin i Köpenhamn.

På Elliots dop började magen synas (v 23) och blev bara större och större efter det

På Elliots dop började magen synas (v 23) och blev bara större och större efter det

 

Hela sällskapet som kommit för att fira Karins 30årsdag!

Hela sällskapet som kommit för att fira Karins 30årsdag!

En renovering hann vi också klämma in strax innan den underbara babyshowern som anordnades till Luddes ära. Och ja, sedan var han äntligen här och jag kan inte fatta att han redan är 3 månader gammal! Jag fyllde också 30 där i oktober vilket hamnade lite i skymundan, men klämmer man ut en bebis en vecka innan så är inte mitt firande prioritet! Får bli ett ordentligt 31-årskalas istället!

Så efter ett helt klart fantastiskt år kommer nog 2015 bli ännu bättre! Självklart har jag tusen planer och mål jag vill uppnå, men mitt största fokus är att njuta till fullo av min föräldraledighet och bara mysa med min fantastiska bebis.

Upp och ner

22 oktober, 2014

Det är sjukt hur olika det kan vara från dag till dag. Upp och ner, kaos och icke kaos. Vissa dagar hinner man med massa (dvs ca 2 saker som tex en promenad och dammsuga) och andra dagar ca noll då man har en bebis som vill ha närhet x10000 dygnet runt (och självklart får det). Idag har varit en av den senare sorten och tårarna har runnit fler än en gång av frustration (alltså mina tårar).. men ja, det bygger karaktär antar jag.

Men igår var en bättre dag och jag gick på premiärpromenad med nya löparskorna. Mycket snajsiga och lila. Istället för vagn testade jag att gå med bebis i bärsjalen som jag sytt själv (dvs köpt tyg, klippt tyg, sytt raksömn på ett ställe så tyget sitter ihop på längden. Mycket svårt.) Luddisen somnade direkt så succé för den även om han gillar att sova i barnvagnen också! Dock tyckte min rygg det var lite tuffare, men tänker att jag blir starkare för varje gång.

Sjalbebis

Sjalbebis

I övrigt försöker jag skynda långsamt med träningen för att undvika skador och så att mage och bäckenbotten blir hela igen. Detta betyder promenader (dödens tristess) och enklare magövningar enligt appen ”Mammamage”. Tanken är att om ca en månad börja med enklare styrketräning och kondition.Otroligt duktigt av mig att hålla tillbaka tycker jag, har längtat så efter att få träna normalt hela graviditeten!

Tillbaka till blogglivet

17 oktober, 2014

Vart börjar man? Första inlägget på två år och tusen saker har självklart hänt. Sist skrev jag om Malmö Halvmarathon vilket är synd, för Lidingöloppet som jag sprang där samma år på höstkanten var mitt bästa lopp någonsin. Allt flöt på otroligt bra och jag njöt till fullo.
Men snabbspolar vi lite så har jag hunnit vara på bröllopsresa i Peru som var helt utom denna värld (både på gott och ont). Där gick vi bla inkaleden upp till Machu Picchu och besökte Amazonasdjungeln i 8 dagar vilket är något jag fortfarande knappt fattar att jag varit med om när jag tittar på bilderna från resan. Kort sammanfattat: Fantastiska vyer, otroligt trevliga människor, tusentals äckliga insekter (kackerlackor som flyger, usch!), myggbett och en tropisk värme man avlider i.

Dock är det största som hänt är det lilla pyr som nu föddes den 24:e september. Min och Sebastians son, Ludwig. Från att ha varit gravid sedan årsskiftet till att han nu ligger här bredvid mig är så galet sjukt, men samtidigt så fantastiskt att jag blir gråtfärdig bara av tanken. Min graviditet har varit lätthanterlig, självklart har jag haft nästan alla gravidkrämpor från A till Ö (det finns seriöst en krämpa på varje bokstav), men de har alla vara relativt lindriga. Det tråkigaste var att jag fick sluta med löpningen redan i vecka 14 för jag fick ont på ”fel” ställen, men jag fortsatte med promenader och styrketräning istället nästan till slutet. Jag slutade jobba tre veckor innan beräknat datum (29 sept) och sista veckan minns jag var tung. Inte för att jag var så överdrivet stor eller för att mitt jobb är fysiskt krävande (alls), men bara projektet att sova om nätterna, gå upp och klä på sig, åka till jobbet och gå upp för trapporna till kontoret var typ vad jag orkade med på en dag.

Linda gravid vecka 37

Linda gravid vecka 37

Även fast graviditeten var lindrig så tyckte jag det var fasansfullt tråkigt att vara gravid, jag är inte imponerad alls. Har saknat min kropp, har saknat att den inte fungerat som den ska så himla länge och att den fortfarande inte är helt lagad än och kommer inte vara det på ett bra tag framåt. För faktum är att jag vill ha barn och graviditeten är ett nödvändigt ont för att uppnå det (duh), men det betyder inte att jag måste tycka om det eller att jag älskar mitt barn mindre för det.

Så med andra ord, hej igen bloggen! Jag ska försöka skriva i dig om mitt otroligt spännande liv som mammaledig med allt vad det innebär; ca tusen bebisbilder, vyer från mina dagliga promenader och förhoppningsvis träningsbilder när det kommer igång på riktigt igen!